Enda sen jag gick i femman har jag älskat Kristina från Duvemåla. Jag och Josse gick runt på rasterna och sjöng låtarna för full hals. Vissa av våra klasskompisar blev galna på oss till sist. Man skulle kunna säga att jag är lite av en nörd när det gäller Kristina. Jag har böckerna om origina berättelsen av Vilhelm Moberg, cd-skivorna och jag har varit på platsena där filmen utspelar sig i Sverige. Jag grämer mig så över att jag inte har sett musikalen. Jag var helt enkelt för liten. Men nu i september kommer jag vara med på något storartat. Min mamma, min storasyster och jag ska vara med i en väldigt stor kör och framföra en tre timmar lång konsert med låtarna från Kristina från Duvemåla. Sanna Nielsen kommer att spela Kristina. Den 7e September i Jönköping kan ni komma och lyssna om ni vill. Nu sitter jag här hemma. Björn har åkt hem till Sundsvall, det är sommarlov och jag har noterna till Kristina i famnen. 

Igår kväll bestämde jag och Björn att han ska komma hit idag. Nu sitter han på tåget och är framme om någon timme. Det är så roligt med spontanitet. Man vet aldrig när den slår till. Nu ska vi ha en trevlig helg och en trevlig spelmansstämma.

Hemma. I fyra dagar har jag varit i Ransäter på spelmansstämma. Det blev underbart och jag hade så väldigt roligt. I flera månader hade jag längtat. Nu är det över. Är det dags att längta tillbaka i flera månader istället? Nej, jag ska försöka se framåt och längta till andra festivaler, stämmor och människor. Jag åkte upp med Moa, det var en ganska lång och spänd resa för jag var så laddad. Jag såg en jätteäcklig man på tåget, han ryckte bort sina ögonbryn och åt upp stråna. Blä. Men efter drygt åtta timmar var vi äntligen uppe. Jag hittade Marias tält och lastade av mina saker. Sedan sprang jag på Klara och jag följde med henne till hennes tält i Camp Melpa, där det visade sig att jag skulle spendera stora delar av min vistelse i Ransäter. De hade varit fantastiskt kreativa och gjort en skylt till sitt camp.

Där satt också min mumrik Björn och spelade gitarr. Det kändes så roligt att få träffa honom igen. Vi gick in på området och dansade. Om jag får säga det själv så tycker jag att jag har blivit mycket bättre på att dansa efter denna helgen. Björn lärde mig mycket nytt.

Jag badade i den kalla älven två gånger, uppfriskande. Jag badade även i ett väldigt fint tjärn en kvart ifrån stämman. Panda, Emilia och jag. Vi hade så stora problem med att komma i och upp ur vattnet för bryggan var ockuperad av fiskare och båtten på tjärnet var så äcklig att vi inte ville trampa på den. Men efter mycket skrik och skratt var vi alla uppe igen. Jag tror att jag under en kort sekund trodde att jag skulle dö i det där tjärnet för att jag inte vågade sätta ner fötterna.

Vädret var helt fantastiskt. Jag brände mig lite och när det röda hade lagt sig vart jag lite brun. Tro det eller ej, jag blev brun. När jag tänker efter uppfyllde jag alla mål jag hade för denna helgen. Jag spelade, dansade, badade, kramades och träffade en massa människor som jag tycker om. Tack alla fina människor och tack camp melpa för att jag fick bo där. Under en morgon hade jag lite ont i magen. Då bestämde jag mig för att gå en promenad, det brukar hjälpa om man bara rör sig lite. Björn följde med och vi besökte ödehuset, bron som låter som en alien om man slår på den och jag fick mega bra massage i solen. För alla er som inte visste det så är det bra och praktiskt att känna snälla sjukgymnaster. Efter den promenaden och lite frukost så var magen glad igen.

Värmland är så otroligt fint, det känns som man är i en saga när man tittar upp över de stora fasaderna av granar. Eller när man tittar ut över den vackra och kalla älven. Jag känner mig så trött på skåne och dess natur. Nästa helg är det Degebergastämman. Dock behöver jag inte åka så långt för att ta mig dit. Men det kanske är skönt nu efter denna långa resan. Och helgen efter midsommar är det dags för Ethno! Det kommer bli fantastiskt roligt. Jag fick reda på att Klara och Veronica ska dit. Det kommer bli de bästa tio dagarna i sträck på länge. Och jag känner redan nu att jag kommer utvecklas på så många sätt. Det här är nog det längsta inlägget jag har gjort. Inte vet jag om ni kommer orka läsa allt, men vad gör det. I huvudsak finns den här bloggen för att jag ska kunna skriva av mig lite, resumera och reflektera över mitt liv. Det är bara en väldigt stor bonus att ni finns och läser det jag skriver.

P.s jag stod på huvudet i säkert en minut i streck och jag lärde mig att poia.

Hejsan. Jag har visst varit ganska dålig på att uppdatera mig den senaste veckan. Det här har hänt: 

• Jag har suttit uppe en halv natt och spelat tv-spel med min syster
• Sovit över hos fina Annika ute på landet, det var så tyst och fridfullt där
• Varit på 20års kalas
• Köpt mig en handgjord kjol för 50 kr 
• Varit på Baobabfestivalen i Malmö 
• Dansat till Kolonien
• Och slutligen har jag nu packat inför Ransäterstämman!

Imorgon ska jag på Lisas student. Det är den ända studenten jag kommer att vara på i år. Man kan inte gå på hur många som helst. Åh, det kommer vara så sorgligt. Hon ska åka till USA för att bo med sin pojkvän och jag vet inte när jag kommer träffa dem igen, så det känns rätt viktigt att säga hejdå till henne imorgon. Ransäter, Ransäter, Ransäter. Som jag har längtat, om bara två dagar är det dags. Det kommer bli så underbart! Tälta, dansa, krama, sjunga, bada och skratta. Spelmansstämmor är det bästa.

Jag blev glatt förvånad när jag loggade in här idag. Det visade sig att min blogg var i sidofältet. Såhär många unika besökare har jag aldrig haft. Jag hoppas att några av er väljer att stanna. Dagen jag trodde skulle bli en katastrof, visade sig vacker. Jag klarade det muntliga provet i matte mycket bättre än jag trodde, Gemuprovet gick också bra, jag fick en pelargon av Kalle. Den är fantastiskt fin. Pelargonsorten heter Miranda så han kände att jag bara var tvungen att ha en. Tack fina Kalle. Jag har fått ännu mer material från bildsalen. Skapandet utvecklas så mycket när man har bra resurser. Jag hoppas att ni också har haft en bra dag. 

Hejsan. För någon månad sen var jag modell för Lisa i Helsingborg. Jag har väntat och väntat på att få se resultatet och nu idag fick jag det. Eftersom jag är en ganska snäll människa så ska ni få se några av dem också. Var beredda.

Hejsan. Ja, det där med videoinlägg är ju lite läskigt men bara för att jag kan kommer det nu ett väldigt litet. Idag har jag varit i Köpenhamn och spelat. Det är verkligen fint där och jag tänker att jag vill dit igen när jag inte behöver anpassa mig till en massa andra. 

Som sagt sjöng jag på en sångkonsert idag. Det gick bra trots min förkylning. Jag tänkte att jag kunde visa framträdandet här.

Jag har alltid tyckt att jag inte är så konstnärlig, men nu, just nu, känns det som jag innser att jag är ganska duktig på det där med konst ändå. Om man jämför med för några år sen så har jag verkligen blivit duktigare. Så varför ska man alltid jämföra sig med alla andra när det är ens egen utveckling som är det sanna. På bildlektionen i tisdags fick jag lite ståltrådspinnar som jag kunde ta med mig hem. Jag tänkte att jag ville testa att göra ett sånt där träd av ståltråd som är så coola. Idag provade jag om jag kunde och här har ni resultatet. Jag är helt okej nöjd. Det kunde liksom blivit mycket sämre. Någon gång på sommmarlovet ska jag ha en internetfri vecka så jag kan skapa en massa saker. Om någon timme ska jag sjunga på den där sångkonserten. Jag tror att det kommer gå bra trots min förkylning. Sen ska jag träffa Sally och vi ska se våra systrars skolkonsert.

Godkväll kära läsare. Jag har åkt på en förkylning och det känns lite jobbigt för jag ska sjunga på en sångkonsert på torsdag. Jag hoppas att jag hinner friskna till innan dess. Barfotadagarna har börjat och vissa kollar snett på mig, fast det är roligt. Jag önskar mig en gammal övergiven herrgård. Det känns som fint att få gå runt i tysta gamla salar med fina möbler och prydnader. I något av rummen kan det få finnas ett spelande piano. Tänk att hitta personliga ägodelar, ledtrådar till pusslet om vem som bodde där. Jo, det hade varit ett äventyr det. Är det möjligt för tiden att både gå fort och långsamt. Det känns som dagarna flyter på men samtidigt är det fortfarande två och en halv vecka kvar till Ransäterstämman. Jag längtar och saknar kramarna. Har ni något tips på långsamma filmer, fina filmer?

Så härligt det var att dansa igår. Jag och Anja verkligen flög fram över dansgolvet. Det var så fint för det kom fram två tjejer som inte hade dansat förr och frågade om vi vill lära dem. De sa att det såg så fint ut när vi dansade. Jag blev så glad, det brukar alltid vara jag som sitter och blir fascinerad av alla som kan dansa. Min cheesecake blev ljuvlig. Jag måste göra den igen när den inte måste vara till salu. Som troligt vis alla vet är det Eurovision ikväll. Jag ska till Josse på vår årliga Eurovisionkväll med fruktsallad och egen kritik. Egentligen är jag inte alls insatt i melodifestivalen men det är ändå roligt att se slutkampen. Hoppas ni får en härlig dag, det är oerhört varmt här, sjugosex grader i skuggan.

Weheartit.

Nu står det en cheesecake i min frys. Jag är rädd att den inte ska hinna stelna. Det är äntligen malmö folk igen, det betyder dans och konsert. Det kommer bli så mysigt. Jag råkade skära mig i tummen när jag diskade en konservburk nyss. Det var verkligen läskigt även om det inte blev så djupt, tack och lov. Hoppas ni får en fin fredagskväll.

Det var en gång en mumrik.

Han älskade att spela gitarr och dansa.

Han dansade väldigt bra.

En dag mötte han en flicka som han dansade med.

Hon tyckte att de dansade bra ihop.

De blev vänner.

De pratade dag som natt.

Men de kunde inte träffas.

Ty de bodde så långt ifrån varandra.

Mumriken var stilig och mystisk. 

Han tyckte mycket om att sitta.

Ofta satt han på sin favoritkulle. 

Där kunde han vara sig själv.

Och göra det han tyckte bäst om.

Mumriken älskade tystnaden.

Allt var frid och fröjd.

Men mumriken saknade flickan.

Och hon honom.

Hur det gick sen, vet ingen.

Jaha, vad gör jag nu. På drygt en dag har jag läst mer än trehundra sidor. Alltså mer än halva boken. Den var fantastisk.